Tuesday, December 21, 2010

Den där jävla husfriden.

Men vad roligt att ett gäng snubbar plötsligt tagit sina föraktfulla kommentarer ut från prataomdet-hashtaggen på Twitter och blåst upp dem till fullfjädrade blogginlägg! Det började ärligt kännas lite trist att se tråden drunkna i gnäll om varför vi ska prata om det. Liksom, OK, snubbar, ni ser inte poängen. Det kanske sorgligt nog är behöver fundera över de här.
Å andra sidan känns det lika symptomatiskt att jag väljer att ta Pelle Billing som exempel på debattör i den här härvan som att han tar Fotbollsfrun som exempel på radikalfeminist. Radikalfeminist, tillåt mig skratta!
Visa mig en debattör som faktiskt skyltar med att hen är feminist, och inte ständigt hatar på desamma, som använder dylikt sexistiskt skitsnack. Visa mig!

Men det  här tycker jag är ett intressant citat:
"Var går gränsen för våldtäkt? Jag brukar uttrycka mig så att våldtäkt handlar inte om oönskat sex, utan det handlar om oundvikligt sex. Att “ställa upp för husfriden” är inte våldtäkt, trots att det handlar om oönskat sex. Om du inte har möjlighet att undvika sex ska det däremot klassas som våldtäkt"
Husfriden, vad är det? Vad är det som ska hända om man inte vill ha husfridssex? Vad händer? Blir det bråk, dålig stämning? Blir man slagen? Är partnern otrogen pga sexbrist?
Att KÄNNA sig tvingad att ha sex man inte vill ha för HUSFRIDENS skull, det känner jag är ett ganska högt krav att ställa på någon. Hur vore det att försöka låta bli att tvinga din partner att ha sex de inte vill ha, för just husfridens skull?

5 comments:

christina said...

Är det inte konstigt hur Billing och de andra fortfarande inte fattar att det är JUST DET som #prataomdet handlar om? Att diskutera ställa-upp-sex, husfriden och andra begrepp som tydligen anses vara helt normaliserande och inte ska gå att ifrågasätta. Alltså hur kan man argumentera på det sättet, helt obegripligt ju.

Oh The Irony! said...

Fast nu missar väl både LABGS och Christina poängen som Billing för fram?

Det handlar inte alls om att "rättfärdiga" eller försvara den typen av underförstådd sexuell utpressning - bara om att fastslå att det faktiskt ÄR skillnad på det och en våldtäkt med inslag av faktiskt, fysiskt våld eller dito tvång, eller hot om det samma.

Om man inte tvingas till något, utan gör något för att man känner "att man borde", är det naturligtvis grisigt av dem man eller kvinna som nyttjar ett sådant beteende / läge medveten om att motparten egentligen kanske inte är så sugen, helt klart. Dock är det ändå upp till den part som i så fall ställer upp att ta ansvar för sig själv.

...eller håller ni inte med om det? Om jag säger "JA" och visar "JA" men tänker "HELST INTE JUST NU", kan jag då se mig som våldtagen efteråt?

christina said...

@OhTheIrony,

och till just det syftar #prataomdet. Att kommunikation är viktigt, att man inte behöver säga JA fast man känner HELST INTE JUST NU. Att husfridssex kan kännas som övergrepp på ett individuellt plan, även om det inte skulle kallas så juridiskt. Det tycker jag att Billing missar. Diskussionen handlar ju faktiskt om att lära sig, och våga, ta ansvar för sig själv och sin egen lust.

Like A Bad Girl Should said...

Har inte internet ikväll och pallar inte skriva långa svar via telefonen. Hang on, det kommer!

Pål Eggert said...

Hmm, jag föredrar ju bloggen så jag missade Billing etc. Bra det. Jag tycker det har varit en hel del intressanta berättelser, mycket om det som är i gråzonen. Nyanserade och ovanliga berättelser som är sitt eget berättigande.
Det handlar väl om att skapa en större lyhördhet människor emellan.