Jag är en nostalgisk gammal synthare, ge mig lite rostig vittrande DDR-betong över gungande glasbryggor och gallrior any day

Den här hösten har vågorna gått skyhöga i debatten om Slussens framtid. Kreti och pleti tycker något och den mest gångbara åsikten är att de som tycker annorlunda än en själv är idioter.
Tex så är det så att om man inte vill att slussen ska rivas så är man världsfrånvänd idiotisk kulturelit som inte begriper ett skit om vad som är hållbart i innerstaden. Man begriper inte heller att slussen DE FACTO är äcklig. Den är det! Tyst, du hör väl själv att den är äcklig bara av att höra vad som finns där.
Jag förstår ju varför folk vill riva den. Den vittrar sönder. Den passar inte så fint ihop med allt annat som har hänt med södermalm de senaste tio åren. Den genererar inga pengar.

Men om man stoppar alla logiska argument åt ena eller andra håller så kvarstår för mig: jag tycker Slussen är vacker. Jag gillar Slussen. Det är ett av mina favoritställen i Stockholm. Jag gillar funkislösningarna och vinklarna, formerna. De oväntade fönstren och lokalerna. Bara adressen Järngraven 3 ger mig gåshud, så vackert tycker jag den är.
Jag tycker om ställen där man kan se många lager av tid som samsas ovanpå varandra. Det finns inte så många sådana ställen i Stockholm.
Sedan jag flyttade hit 1999 har jag hängt kring Slussen nattetid som dagtid. Jag har varit kär i alla de sunkiga vittrande delarna med rostränder sedan dess. Inte bara för att jag hittat på så mycket skit kring Slussen, gått på klubbar, sprungit i gångarna under den om nätterna eller suttit nere på kanten vid Graven med hämtkaffe och bok, utan för att jag gillar sådana miljöer. Jag letade reda på dem i Malmö också innan jag flyttade. Frihamnen bakom Centralen med sina skrotupplag, övergivna muddringsverk och pråmar, tomma fabriker. Området kring Kockumskranen, torrdockan innan den blev igenfylld. Jag älskar övergivna urbana miljöer som liksom lämnats åt sig själva, att falla in i sig själva och vad väder och vind gör med matrial som rå betong och järn och tegel.
Jag gillar miljöer som känns som att stå inuti en Einstürzende Neubauten-låt. 
Jag är bara en nostalgisk gammal synthare som gillar urban exploring och mina åsikter är helt ointressanta i debatten om ifall Slussen borde rivas eller bevaras.
Men jag ville ha sagt fort the record att jag tycker att Slussen är fruktansvärt vacker.