Alltså, det skiter ju ni i,

men fuck-me-skorna kom idag.
De är de mest perfekta skorna på jorden. Behövde inte ens gås in. Passar perfekt. Jag ska lätt köpa ett par likadana med guldnitar också.
Imorgon blir det sko-collage! *ekta modeblöggare*

Det finns folk som lyssnar på Gloria Gaynors "Survive" så fort de gör slut med någon. Det gör inte jag. Jag lyssnar på den här:

Vidare:

Jag vill ha hennes skor så mycket att jag kan dö. Och jag får dem typ, IMORGON! YAY!

Varning för kärring:

Kollar på Skolfront.
Vad fan är det för flamsig jävla tramslärare de har dragit dit? Alltså jag vet en massa jättesmarta lärare som skulle kunna föra en spännande diskussion om betygssättning, istället för att stå och bete sig som en.... jag vet inte vad, hetsig gymnasieelev?
Fast först trodde jag att det var kristna crazy-angelica från första Big Brother.
Kommer ni ens ihåg henne?

The language is leaving me

ÅÅÅH, men folk bara missar poängen precis hela tiden

Alltså,
Underbara Clara skriver om Gina Tricots bisarra underklädesreklam och dissar både deras och Lindex val av modeller. Hon kritiserar att folk jämt drar upp alla "naturligt smala" som ett argument för hur modeller ser ut och mot att hon efterlyser "naturligt feta". Hon har fått en del riktigt scary kommentarer.
Det är fan ingen som skäller på de naturligt smala människorna där ute, sluta vara så överkänsliga!
Varför är det bara de PUCKADE jättesmala tjejerna som ger sig in i kommentarsfälten? Kritiken gäller kedjornas ensidiga val av modeller, inte ER personligen.
Många tjejer som drar storlek 34 är betydligt kortare än modellerna. Många tjejer som drar storlek 42 är lika långa som fotomodellerna, eller längre, men ändå helt fel.
Problemet är ju att tjejer av högst vanlig storlek ses som för feta för att få ingå i reklam. Det här är något som långsamt nöts in och blir extremare hela tiden. Du behöver inte vara fet för att vara för fet för att vara modell. Du behöver bara vara lite för normalviktig. Jag tror att många skulle vilja se modeller av olika storlekar, längder och former. Det är bara så att vi tränas i att tycka att smalt, smalare, smalast är "mer estetiskt" som folk ibland smaklöst uttrycker det. Och då blir "tjock" ett skällsord och samma sak som att inte ha kontroll.

Jag får gåshud av att sitta och läsa hur folk i kommentarerna "asså om man sköter sin kropp så blir man inte överviktig!"
Man ba JO!!! Det kan man visst bli! Precis som det finns folk som är små och smala utan att göra något särskilt så finns det folk som är vad modebranschen skulle kalla för "feta" utan att vara extrema i sin kost åt något håll.
Men då ska man anstränga sig och äta och träna som attan för att ha en viss kroppsform eller storlek för att... ja för VADDÅ? Vad är den stora jävla belöningen? När jag vägde 52 kilo som 17-åring och handlade på H&Ms barnavdelning och tyckte jag var fetast på planeten så var det fan ingen som kom fram och gratulerade mig till min fantastiska självkontroll och fantastiska kropp och jag ville hela tiden ha någonting bättre. Och det känns inte fantastiskt alla dagar nu heller, men nu för tiden har jag i alla fall inga illusioner om att det är dagen när jag blir smal som mitt liv kommer att kickstartas. Jag börjar inte längre åren med att tänka " I ÅR är året när jag är riktigt smal till bikinisäsongen", för när i helvete går jag i bikini?
Jag köper inte second hand-fynd en storlek för små för att jag ska ju ändå gå ner i vikt.
Jag köper saker i min storlek och nästa år är året när jag är alldeles fantastisk mitt i sommaren oavsett om jag har bikini eller ej, av den enda enkla anledningen att jag REGERAR för att jag är så jävla cool och kompetent och grym, fettvalkar or not, bikini eller ej.

PS. Alltså jag känner mig nödgad att gör att litet tillägg här:
Jag inser att det öppnar för en hel värld av taskiga gränsöverskridanden att vara det folk definerar som "för smal" också, samt att folk tycker det är att okej att fälla kommentarer om det, eftersom det på något sätt antas vara ett lyxproblem. Det är det ju naturligtvis inte.
Men att "det finns ju naturligt smala människor också" måste inte alltid vara den givna comebacken på diskussioner kring modeller och provdockor i olika storlekar. Det måste finnas en annan väg in i diskussionen, det måste finnas ett annat startagument?

Nej jag är inte "från Vellinge" och det är inte alla från Vellinge heller.

Alltså, Vellinge och diskussionerna däromkring.

Det faktum att det finns andra kommuner som inte tar emot flyktingar, att det finns många ställen i Sverige där integrationen är problematisk och vardagsrasismen är mer norm än undantag så betyder det inte att exemplet Vellinge är mindre värt att bli förbannad över.
Jag menar, det är som att säga att bara för att det finns många råpantade sexiter där ute så är Rolf Hillegren inget att förfasas över.
Det är han visst och det är Vellinge visst! Jag ahr bott nere i den här landsändan och jag vet att alla inte är såhär, att alla i Vellinge inte är såhär men att det finns en helt sjuk kultur av främlingsfientlighet och rädsla och det är fruktansvärt att den eldas på av moderata politiker som är rädda att deras hus ska gå ner i värde.

Och vad fan, om vi blir förbannade på Vellinge kanske det blir en väckarklocka för andra kommuner.

"Ich bin... eh... possibly mit baby?"

Det pågår ett par missbruk i vårt hushåll.
Nu för en minut sedan ägnade sig B simultant åt två av dem, nämligen att titta på Bridget Jones för hundrade gången och samtidigt läsa Sofi Fahrmans blogg.

Alltså dekadensen, den är total.

B tittar på Landet Runt som den äkta pensionär han är.

Jag sitter och funderar på att köpa den där schyssta dubbelringen som ingår i antirök-kampanjen från Glitter för att den är så jävla snygg. Är dessutom destruktivt nyfiken på att ta reda på hur svårt det är att röka i den.

Ps. Fast nu måste jag skriva något snällt annars fryser nackmassagen inne.
PUSS!

Gud & Gud:

Fredag med Gud:

FUCK det där med att frossa måttligt och bla bla bla.

Staropramen och tre mörka chokladkakor.



Kollar på Ullared. Alltså, förlåt om jag låter som Kissie nu, men folket de valt att filma är fan inte friska. Det finns säkert fullt normala människor som handlar där. eller till och med folk med en ganska salt inställning till livet. But how do we know, när allt vi får se är en inavlad skånsk familj, två idioter som ska ha "maffia-bröllop" eller kåta småländskor som går på erotikoutlet och har EXAKT lika dana kläder och inte kan sluta säga "va". Och i bloggar yrar folk om att det är iiiinget konstigt med att handla på Ullared. Nä, det är möjligt, men det är fan något konstigt med folk som vallfärdar dit.

Och vem är det där seriefreaket? Hans fru ser jämt ut som om hon undrar varför hon fortfarande är kvar därute i skogen.

Åh, vänta jag vet! Det är det här som är "verklighetens folk", eller hur?

Alltså jag dör, varje gång:

Konversation idag:

B har en pin med texten "VIDEOVÅLD".
"Vad är 'videovåld'?" frågar en tjej på ett fik.
"Jo men", försöker jag förklara, "du vet, när videokassetterna kom på 80-talet och man började skylla det ökade ungdomsvåldet på videofilmerna, Siwert Öholm och allt det där?"
"Näe?"
"Ja, men.... som att då skyllde man det på videofilmerna och videospelen, sedan skyllde man att ungdomar var våldsamma och tog livet av sig på Marilyn Manson och nu skyller man på... ja, på Kissie, typ! Fast jag ser hellre att man skyller på Kissie än Marilyn Manson".

Varning, trendigt inlägg om hur upptagen jag är på ingång:

Alltså, work is crazy right now.
Men det finns crazy good och crazy bad.
Crazy bad är när jag inte får betalt eller inte får betalt i tid och ändå måste jobba röven av mig och låna pengar för att kunna betala allt i tid. Det är så otroligt ångestframkallande att inte veta när och hur mycket man får betalt.
Crazy good är när jag måste jobba röven av mig med roliga saker och får betalt.
Just nu är det lite mitt emellan, vissa projekt hänger kvar på crazy bad-sidan och andra nya är mer på crazy good-sidan.

Plus att jag lyckats med konststycket att hitta nästan alla mina julklappar redan. Så jävla sweet. Det ska fan inte springas i affärer på löradagarna i december här inte.

Men sluta gnälla om min kamp och för er egen istället, jävla gnällrövar.

Om det finns en sak som ständigt ligger på min tio-i-topp-listab över saker som ger mig akut hjärnblödning av ren frustration så är det folk som inte kämpar för sin egen sak utan bara sysslar med på att racka ner på det alla andra kämpar för.
Klassiska exempel:
Antifeminist: Amen alltså fan vad olönt att kämpa för kvinnors rättigheter i Sverige, har du tänkt på kvinnorna i Afghanistan tex? DE har ju något att kämpa emot, där är ju förtrycket på riktigt och handlar inte om upp- eller nerfällda toaringar och annat trams!
Lämpligt svar: Jaha och vad gör DU för kvinnornas situation i Afghanistan, nu när du tycker den är en sådan hjärtefråga för dig?

Jag har nyligen sett det här hända i den i förra veckan så heta, men nu ack så passé, debatten om Lindex Storlekar i sin exklusiva kollektion.
Krönikörer och bloggare har skrivit om att den inte går över storlek medium och därmed stänger den ute en hel massa konsumenter. Skälen till varför den inte sträcker sig högre i storlekarna är ren bullshit. Plaggen är inte plagg som inte skulle fungera i större storlekar.
I precis alla kommentarsfält ser jag ständigt indignerade kommentarer av typen "Amen JAG har storlek 34 och jag kan inte heller ha den, sluta gnälla, plus att det FAKTISKT inte är hälsosamt att vara större än 42, så banta istället hallå, plus att det faktiskt är synd om mig som har en så liten sotrlek och är så kort också, hallå!"
Och inför detta känner jag en sådan otrolig trötthet.
För ingenstans bland alla krönikor har jag läst en enda som beklagar sig över att kläderna inte går ner under storlek 36.
Jag säger inte att det inte är ett problem, det är det. Precis som jag tycker det är självklart att en stor kedja ser till att försöka pricka in så många målgrupper som möjligt genom att ha plagg för kurviga, stora, små, korta och långa. Jag har gått upp och ner i vikt som en jojo sedan jag var 14, men aldrig kommit under en storlek 42 ändå, för jag är för lång och för bred över axlarna och jag kan fan inte banta mitt skelett.
Vad jag säger är att istället för att sitta och skriva sura kommentarer till bloggar och krönikor borde ni skriva egna blogginlägg och föra egen debatt i frågan, som inte hela tiden är beroende av att vara mothugg till någon annan.
Skriv till kedjorna, kontakta dem, belys problemet, istället för att pissa på dem som försöker belysa sina problem.
Det skulle vara mer konstruktivt. Jag vet att det går, jag vet flera bloggare som skrive rom det då och då, utan att sparka på folk som har större storlekar.