Farmor 2

Det är mycket intressant att titta på TV med Farmor.
Hon pratar lite med sig själv medan hon tittar och hittar alltid på egna handlingar till programmen, ibland till tråkiga nyheter också.
Just nu är alla i Kvarteret Skatan friare. Alla nya personer som visas i rutan är friare.
Jag hänger inte riktigt med i hennes handling, men jag håller tyst, för jag vill gärna veta hur det ska gå.

/L.

Farmor.

Farmor är så himla konstig.
Alex frågade igår hur det var med henne.
I vilken verklighet? undrade jag.
Och, paradoxalt nog så är hon i korta stunder mycket mycket klarare än hon varit på... tja, år, nästan.
Det är väldigt väldigt konstigt.
Hon vet inte om klockan är nio på morgonen eller kvällen.
Hon tror farfar lever, ibland.
Hon tror inte hon bor i sin lägenhet.
Hon är otroligt glömsk och virrig, låser dörrar och förlägger nycklarna osv.
Men sedan plötsligt så vet hon vart faster Yvonne har rest (hon är i Stockholm över nyår) och hon vet att jag bor i Stockholm (det var inte helt klart i våras-somras).
Det är som om hon har bytt saker att vara förvirrad om.
Och ibland så kompenseraar hon all sin virrighet med en fantastiskt klar analys av läget i Irak apropå Saddams hängning.

Jag blir inte klok på henne.
Det kan man inte bli heller, man får bara försöka surfa på vågorna.

/L.

Nyårslöfte #2

Jag måste under 2007 köpa mer sprit i bag-in-box.
Nu finns B Jelzin vodka i treliters BIB för 299 danska.
Halleluja.

/L.

Nyårslöfte #1

Jag ska aldrig aldrig aldrig aldrig ALDRIG merlåta någon ta bilder på mig på krogen.
Aldrig aldrig aldrig aldrig ALDRIG.
De kommer bara tillbaka för att jaga en.
Fotografer på uteställen är Satans utsända direkt från Helvetets sjunde cirkel med ett enda uppdrag:att få dig att se tjock ut med hjälp av konstiga objektiv som inte passa tillfället eller fånga dig i situationer du inte vill bli förevigad i.


/L.

All my love for Horace.

Alltså, jag vet att Horace Engdahl är en torr gammal gubbe som är gift med en vettvilling.
Jag vet.
Men jag måste älska Horace. Jag älskar honom för att jag respekterar honom så fruktansvärt mycket.
Han sitter där i tv-rutan med Gert Fylking och ska prata boktips för julen och man vet att de tänkt att kombinationen Gert/Horace skulle vara rolig. Det är den också. Gert Fylking pratar om att han ska läsa deckare, Horace ska ta itu med Platon.
Gert säger att en bok är en bra julklapp för att den "är fin" och "ser fin ut" medan Horace pratar innehåll. Han är en träig torris och han ÄR det, står för det och förställer sig aldrig.
När han får en förfrågan från Stureplan.se om att medverka och svara på en rad dumma frågor de ställer till alla av typen "nämn en minnesvärd bakfylla" eller "närgooglade du ditt namn senast" så är det här mailet de får:

"Hej Jonatan,

Jag har läst igenom dina frågor, men jag klarar inte av dem. De är för svåra. Jag har inte till närmelsevis den självcentrering som krävs för att för att berätta om egna bakfyllor eller fundera över vilken psykisk sjukdom jag skulle drabbas av om det ville sig illa. Inkommande sms raderar jag direkt och glömmer, och jag googlar aldrig på mitt namn. Det finns knappast en fråga i ditt e-brev som inte gör mig stum av förundran över hur någon människa skulle vilja se sitt namn i tryck tillsammans med ett svar på den. (Möjligen kunde du i detta se ett svar på frågan vad som är min största fåfänga!)

Du får inte uppfatta dess ord som en ovänlighet. De är bara ett vittnesbörd om en ofantlig kommunikationsklyfta.

Hälsningar
Horace Engdahl"

Jag kan inte annat är älska att han är så kompromisslös.
Jag önskar att jag en dag blir så härr torr och fantastisk. Det finns säkertfolk som redan tycker det.Isåfall är jag stolt!

/L.

Jul, del 3

Tydligen har jag (tvärtemot vad quizzet nedan säger) varit mycket mycket snäll i år! Jag fick en sådan driva julklappar!
Jag fick Noa Noa-stövlar och en traktörpanna av Pappa och Lisbeth, en Ipod, en locktång och Dremel-bits av Pappa, Billie Holiday-bion (yeay!) och fina glas av Lisbeth, Lunar Park av Henrik, Stort presentkort på H&M av Farmor och en krokodil-väska och svart nagellack av Yvonne.
Sanslöst!

Igår var var jag dessutom i kyrkan och tände ljus för Mamma.
Präktigt värre.
Idag tänker ajg vegetera i soffan och titta på dimman som kryper in över sundet. Eventuellt ta en fotopromenad i mina nya stövlar på stranden.

/L.

B.A.D.

jul, del 2

Billie Holiday och jag har gjort tiramisú.
Idag har jag tagit en lång promenad, in till stan och ut igen.
Jag är ensam hemma med hunden.
Nu ska Billie och jag gå och lägga oss i jacuzzin med en gin & tonic.

/L.

---------------

Jag ääääälskar jacuzzin.

Bögrundan.

På tal om det här så måste jag bara fråga.
Vad är detsom gör folk så otroligt arga med att någon skulle kunna tänkas tanken att det är gay?
Peder Lamm är verkligen jätteupprörd för att "fjollfaktorn" i hans röst analyserats i programmet Böglobbyn. Nu är inte jag ett fan av Böglobbyn, jag tycker programmet är tämligen löjligt. Och inslaget är ju väldigt töntigt. Det föreslår ju att man kan höra på rösten om någon är bög. Töööntigt.
Men Peder Lamm spelar ju i samma liga som Tom Cruise när det gäller hysteri.
Han känner sig utpekad som bög, framhåller att han är väldigt väldigt hetero och undrar hur det skulle kännas för andra om de blev beskyllda för att vara nekrofiler och pedofiler.
Jasså minsann. Där ser man!
Det säger ju en hel del om Peder Lamm, inte sant?
Peder lamm tycker att man inte ska beskylla folk för att vara gay hur som helst.
För det är ju så farligt att vara gay, det är ju faktiskt nästan lika illa som om någon skulle sprida ut att man förgrep sig på barn eller djur.

Vad det är ännu mer säger mig är att Peder Lamm är en väldigt osäker man, som inte står ut med tanken på att någon skulle tvivla på hans manlighet. De heteron som brukar vara som otryggast när det gäller att bli "beskyllda" för att vara homo är just de som nog inte vet riktigt var de står men hellre skulle dö än erkänna det.

Peder Lamm, jag skiter i vad du knullar, men jag hoppas att du någon dag ska komma fram till att vad det än är du vill knulla så är det helt okej (så länge det inte är straffbart!). Innerst inne så är det ingen mer än du som verkligen bryr sig. Du måste lära dig att älska dig själv som du är.

Med vänlig hälsning,
/L.

Jul, del 1

Det har fuskats lite med julklapparna och jag har redan fått några av vänner och bekanta. Jag har tydligen varit jättesnäll i år, eller så har jag bara jättesnälla vänner.

Fick filmen "Heathers" av Sara för ett par veckor sedan, av Andreas och Karin fick jag en svinlyxig adressbok i svart läder och en John Dickson Carr-samling som bara innehöll grejer jag inte läst. Och av Alexen fick jag Harry Potter-boxen, Corpse Bride och en silverflaska att hänga om halsen.

Imorgon ska jag ta det lugnt på dagen. Planen är faktiskt att gå till kyrkan i Helsinborg och tända lite ljus.

Annars har vi kunnat konstatera att julmusik verkligen görs av helt psykotiska människor. Vem skulle annars komma på dne goda idén att låta barn på helium sjunga in Frosty The Snowman?
*ryser*

/L.

Hemma, #2

Alex: Kolla här, det här är min alternativa karriäsplan, om den första inte funkar.
Liza: Vad är din första karriärsplan?
Alex: Att gifta mig rikt.
Liza: Eh, då får du nog börja leta snart.
Alex: Men jag har ju dig!
Liza: Men det går ju inte ihop med min karriärsplan.
Alex: Jasså vad är den då?
Liza: Gifta mig rikt.

Ridå.

/L.

Döden.

Jag mår så dåligt.
Dåååååligt.
Idag har jag nyst i snitt kanske var 5 minut. Ibland en sådär 3-4 gånger på en minut, ibland har jag fått hela tjugo minuters uppehåll. Det är som om jag har en kulspruta i lungorna som skjuter med nysningar.
Jag har ont i hela mej.
Näsan är som en liten röd jordgubbe mitt i ansiktet och ögonen alldeles rödsprängda och blanka. Jag är så snygg.

Det värsta är att jag verkligen inte har tid att vara sjuk just nu. Verkligen inte.


/L.

Sicko

Man blir fan lite avtrubbad av spam-mail.
Idag hittade jag ett mail från "Graham" med rubriken "Sorry for being so late". Jag kan utan att titta i mailet lista ut att det är spam för potenshöjande medeln.
Det skulle kunna vara en okänd Graham som vill be mig om ursäkt för något annat. Jag bara antar att dte inte är det.
Så när jag hittar ett mail i inboxen från avsändaren "Apple" med rubriken "Mighty Mouse- nu utan en tråd på kroppen" så känner jag genast att jag vet inte vem Apple är, men det låter ju som en strippa och jag vill absolut inte ha med hennes mighty mouse att göra, naken eller inte. Punkt och slut.
Men nyfikenheten vinner tillslut och jag öppnar mailet.

Det visar sig vara från Apple som i Macintosh och de gör reklam för sin trådlösa mus.

Det är då man vet att man blivit en riktigt riktigt störd människa.

/L.

homo = kul, hetero = bajsblöjor

Det här är kanske det dummaste jag läst på länge.
"Män och kvinnor är så olika att det inte är utan att man undrar om det verkligen är meningen att vi ska leva tillsammans. (...) För erkänn, vore det inte skönt att slippa alla kommunikationssvårigheter, alla missförstånd, de ständiga bråken om vem som städar minst och om klippa tånaglarna i soffan är fräscht eller inte. "

Ja, för män och kvinnor är ju så olika just för att det är män och kvinnor. Japp. Inte för att de är olika människor kanske?
Den här polaiseringen är så jävla löjlig.

"Till att börja med tänkt hur mycket roligare skulle det inte vara att gå på parmiddagar om man var homo. Inga fler trista tillställningar med någons sjukt tråkiga fru som bara vill prata om sina nyfödda ungars bajsblöjor och recept på smala broccoligratänger. Nej, det skulle vara ”girls night out” varenda gång. Och ni killar skulle kunna träffas i all enkelhet, äta direkt ur pizzakartongen, dricka öl och rapa så mycket ni ville. För inte tala om hur mycket fridfullare det skulle vara att titta på tv."

Jaha, så lesbiska kvinnor är så jävla roliga och party och lattjolajbans och målar glittrigt nagellack på varandras tår när de träffas, medan straight tjejer är fruar som bara talar om bajsblöjor? Var fan kom den visheten ifrån? Och alla killar gör inget annat än att äta pizza och rapa? Men alla homos, de är så himla CAMP hela tiden!
Gud vad trött jag blir.
Ursäkta, men den här kvinnan verkar så sjukt andefattig. Hennes sociala liv är på en sådan infantil nivå att jag verkligen måste skicka mina kondoleanser. Du kanske skulle testa att ta ett litet steg ut i den riktiga världen, befolkad av riktgia människor någon gång? Där det finns kvinnor som vill se Discovery-dokumentärer om ångtåg, män vill kolla på Dirty Dancing för hundrade gången och grina till slutet för hundrade gången. Där det finns kvinnor som slänger sina underkläder på golvet, äter pizza ur kartongen till zombiefilm medan de klipper sina naglar i soffan och sedan målar dem glittriga. Där män tvättar, lyssnar på Lady In Red, provar tio outfits innan de kan gå utanför dörren och rapar högt efter sushin.
Please, bitch, tror du verkligen att världen består av de här bisarra stereotyperna du presenterar?
Och tror du verkligen att alla förstår människorna de är kära i så lite?
Ja, det är klart att jag ibland också gormat över "jävla KILLAR!" för att deras föräldrar inte verkar ha satt värde på att lära dem städa. Och för den delen, på brudar omkring mig för att allt deras föräldrar verkat inpränta i dem är att det är bra att städa efter killar och bli martyrer.
Men mycket av kommunikationssvårigheterna beror ju på att människor generellt sett väldigt olika varandra och blir ofta totala mysterier för varandra av andra anledningar än vad de har mellan benen. Det finns både män och kvinnor som valsat genom mitt liv och mina lakan som jag fortfarande inte begripit mig på ett dugg. Herregud, vilka totala Rubiks Kuber de varit.
Den här krönikan är på en sådan läg nivå av genusanalys att den nästan är ett skämt. Är den ett skämt? Den är i varje fall inte vidare rolig. Den får mig att känna att jag behöver poängtera en amssa självklara saker. Som att människor inte ät trista för att de är hetero, utan för att de är tråkiga människor helt enkelt.

Så fine, dina män kanske inte lägger märke till dina svindyra skor och ditt glittriga nagellack. Mina män lägger märke till mina ascoola outfits, häftiga smycken och grymma skor. Om det är väldigt viktigt för dig kanske du skulle skaffa andra män att ha förhållanden med.

/L.

P.S. Det är tur att man har vänner som kritiskt lusläser en! :) Tack Sara!

Julfint Light.

Har gjort lite Julfint Light hemma.
Tomtar är inte min grej, över huvudtaget.
Jag har stuckit nejlikor i apelsiner, gjort en tjusig ljusbricka med röda, lila, svarta och vita ljus, fixat ljus till den lilla judiska ljusstaken och lyssnar på Laura med Fields på hög volym. Det är bra.
Imorgon ska jag ta fram min fina julstjärna, köpa en vit amaryllis och så får det nog vara bra så för i år.

Fixade fler julklappar idag.
Nu väntar jag på att några ska komma med posten och två till ska inhandlas, en ska tillverkas, sedan är allt klart. Damn vad skönt.
Ju mindre tid jag behöver spendera bland Bjällerklang och Carolas julskiva desto bättre.

Jag tror verkligen att jag är allergisk mot att vakna på morgonen. Varje morgon de senaste månaderna har jag nyst som en besatt, oavsett var jag vaknar, hemma eller borta. Mycket mystiskt.

Åh, jag blir så jävla pepp av sådan här banal gothrock! Jag tror jag ska städa eller plugga eller nåt annat präktigt. Diska?

Utökad önskelista:

Ögonskugga i färgen "Sirocco" från Makeupstore.

Jarvis Cockers senaste skiva.


/L.

Elitisten i mig talar.

Alltså, jag såg en intervju i nån gratistidning med den där studentskan som vunnit biljett till Nobelfesten.
Och människan vet ju ingenting!
Hon är så angelägen om att gå att hon köpt 26 lotter för att verkligen vara säker på att vinna, men hon vet ingenting om Svenska Akademien eller procedurerna kring Nobelfesten.
Det är ju pinsamt.
Alltså, lottningen borde typ gå ut på att man får fylla i ett litet frågeformulär, som en tipsrunda, för om man inte vet vem man skålar för på Nobelfesten, hur många som sitter i Svenska Akademien eller basic bordsskick, då är man fan inte värdig den platsen. Alla som får alla rätt kommer med i utlottningen.

Eller så är det bara jag som är elitist och kommer att lära mina barn vad en fiskgaffel är innan de fyllt 5.

Mer Nobelgnäll.

/L.

Jessica Simpson

Jag Googlade (av anledningar jag helst inte avslöjar) Jessica Simpson.
Det här är vad jag fick upp.



Vad säger man?

/L.

GRRR.

För ett par dagar sedan vaknade jag och kunde förvånat konstatera att något hänt med min dator sedan jag gått och lagt mig.
Plötsligt var hela iTunes tömt på låtar. Märkligt nog har mappen med all musik blivit raderad och när jag sedan försökte kopiera tillbaka den från backup-hårddisken så fanns inte allt med där. Inte nog med det. Det som fanns med går inte att spela eftersom "origi-jävla-nalfilen inte kan hittas".
Plötsligt är i princip ALLT jag laddat in i datorn ospelbart.
Jag akn inte ens sätta ihop en enkel jävla skiva att lyssna på på väg tilljobbet, för jag HAR INGEN MUSIK på datorn.
Och jag hade ca 10 GB musik inladdat och det är jääävligt många låtar.

I övrigt känner jag mig skitgnällig.
Den här hösten har inte varit bra hittills och den visar sig på alla sätt bli sämre.
Plus att snart är det jul och bara det är ju grovt ångestframkallande.
Jag gillar inte det här med att man alltid måste vara tvångsglad kring jul.
Det var jobbigt förr och det blir inte lättare efter att Mamma dog och ingen greppar att det är när det drar ihop sig till läskiga familjehögtider och årsdagar och mors dag och skit, då vill jag bara gå och gömma mig och vara ifred. Hennes frånvaro blir alldeles för påtaglig då, jag står knappt ut.

För att utöka listan med saker jag är gnällig över så hatar jag julmusik.
Det ger mig the creeps.
Jag hatar att gå och handla julklappar i affärer efter att de börjat spela läskiga julsånger. Tack och lov är alla viktiga julklappar fixade. Jag är en sådan neurotiker som börjar hålla ögonen öppna i September och sakta men säkert lägger vantarna på skatter åt mina älsklingar.

Det enda bra med julen är
- Apelsiner med nejlikor i.
- Ljus.
- Pyssel med att slå in perfekta helt svarta paket till vänner och bekanta.
- Julrean när de vill bli av med alla svarta höst & festkläder. Därför är presentkort på klädaffärer fantastiska julklappar.

/L.

önskning de luxe

OK, här är en NYTTIG önskning riktad till Far:



Jag är så förbenat less på den bärbara cd-spelaren jag fått låna. Jag gör ständigt nya skivor med nya mixar och plötsligt så har jag tio skivor i väskan, när jag istället skulle kunna uppdatera en liten spellista via datorn. Mycket slösaktigt och miljöovänligt, detta! Jag känner att jag snart har plågats nog för att jag råkade ge bort den förra till någon glad själ som hittade min väska på tunnelbanan. BLÄ.
I have suffered enough!
Alltså önskar jag mig en ny svart 30 GB ipod.

/L.

Tia Dalma,

I think I love you.

Om jag kunde skulle jag lätt göra voodoodrottnings-looken.

/L.

Fredagens Timeline

Det togs bilder. Jag tror jag ser ut som Fat Bob på samtliga.
------

00.30
Karin: Liza, du är så rolig när du är full. Jag blir nästan lite full av att stå bredvid dig!
Liza: Av ångorna?
Karin: Ja. Och så är du ljuset i mitt liv.
Liza: För att det lyser bakom ögonen på mig av all sprit?
Karin: Ja, men annars också.
Liza: Oj, jag kan inte bli fullare nu, jag måste komma ihåg det där imorgon.

------

02.00
Liza: Titta! Jag kunde! Själv!
Karin: Ja du kunde ta på jackan själv, vad fint! Ska vi hitta en taxi åt dig nu?
Liza: Nejnej, jag KAN själv åka tunnelbana.

------

02.20
Jimmy: Kom nu här, nu har jag dig här så går vi nu.
Liza: Åh, bääär mig!
Jimmy: Jag gör ju det.
Liza: Men jag rör på fötterna själv!
Jimmy: Ja, vad duktigt...

------

02.30
Andreas: Var är det nu du är ifrån? Lettland? Estland?
Liza: ESTLAND!
Andreas: Mhm...
Liza: JAG ÄR FRÅN ÖSTSTATERNA! Jag ÄR det!
Jimmy: Ja, jag märker det.

------

03.00
Liza: Allå Allå?
Alex: Mhm, jag sover.
Liza: EMLIGA ARMÉN!

------

Ridå.