Veckans hat:
Barnvagnsförande mödrar.
Fäster gärna blicken på horisonten och strosar glatt på, utan att hålla till höger, fundera på att släppa fram andra på trottaren och gud förbjude att man skulle åka buss med något tungt och uppta lite av deras dyrbara barnvagnsplats.
Newsflash: utrymmet i bussen är inte BARA till för barnvagnar. Det allra bästa är när de bestämmer sig för att ställa sig i flock mitt framför en trappa eller i toppen av en rulltrappa, eller varför inte den där förundrade minen när de kör på en mitt i en dörröppning. Ansiktsuttrycket som säger "Men... men... nu kommer ju JAG här med min BARNVAGN, jag som fött detta mirakel och du flyttar inte på dig...*does not compute*"
Newsflash: we ain't all so impressed. Att föda barn är inte världens åttonde underverk, vad de än säger på MVC. Högertrafiken gäller fortfarande, folk vill fortfarande att bussarna ska gå i tid och ingen gillar din unge lika mycket som du.
Topics
BEST OF BLOGGEN
black minimalistic witch
Brinna I Gehenna
Chez Aspudden
dinosaurier
feminism
ha ha ha
intelligensreserven
It's my party and I'll cry if I want to
Killar Smink Disco
material girl
metadebatt
mode
modeblögg
Monster
musik
out and about
patriarkatet rides again
politik
polyvore
popkultur
praktmiffon
prata om det
rövhattar
s e x
SUBBKULTUR
the internetz
the mad hatters tea party
Verklighetens Folk
VET HUT
Wont SOMEONE think of the CHILDREN?
Tuesday, July 29, 2008
Sunday, July 27, 2008
Shameless promotion
Hit tycker jag att ni ska gå!
Ja, både till sidan och till paneldebatten den 28/7 i Prides regi.
Gå och lyssna på och diskutera den monogama kärleksnormen!
Jag ska flyttstäda, men göra ett försök att ta mig dit.
Saxat från Prides hemsida:
Panelsamtal om polyamori, relationsanarki och andra alternativ till mono-normen.
Andie Nordgren (Dr Andie), Hanna Hård (Vi som aldrig sa sexist), Helena Meyer, Jon Jordås (Sexfakta) och Tanja Suhinina (Phonephucker) diskuterar lika och olika teorier och strategier för alternativ till mononormen. I anslutning till panelsamtalet hålls en frågestund.
Här är all praktisk info om tillställningen.
Ja, både till sidan och till paneldebatten den 28/7 i Prides regi.
Gå och lyssna på och diskutera den monogama kärleksnormen!
Jag ska flyttstäda, men göra ett försök att ta mig dit.
Saxat från Prides hemsida:
Panelsamtal om polyamori, relationsanarki och andra alternativ till mono-normen.
Andie Nordgren (Dr Andie), Hanna Hård (Vi som aldrig sa sexist), Helena Meyer, Jon Jordås (Sexfakta) och Tanja Suhinina (Phonephucker) diskuterar lika och olika teorier och strategier för alternativ till mononormen. I anslutning till panelsamtalet hålls en frågestund.
Här är all praktisk info om tillställningen.
Homestylingcitroner
Thursday, July 24, 2008
Monday, July 21, 2008
Sunday, July 20, 2008
Gnäll.
Blä.
Min mentala att göra lista är, och har i flera veckor varit, en oändlig samling saker att ta tag i. Jag ka inte slappna av. Jag kan inte sova. Allt jag vill är att bli KLAR med flyttandet och skiten. Jag oroar mig konstant dygnet runt för en massa skitsaker. Hyran på nya stället, beställningar osm kommit och som jag rädd inte ska fortsätta komma, allt praktiskt jag måste fixa med. Dock känns det jävligt skönt att veta att när jag flyttat har jag EN räkning varje månad, punkt slut. Det är inte så mycket som akn gå fel då.
Jag riktigt känner hur det börjar sätta sig i ryggen och axlarna. När jag väl har flyttat kommer jag att bli som efter arbetsprovstider: helt tom i huvudet.
Som om det inte vore nog har jag hunnit med att vara sjuk och energilös mitt uppe i alltihopa och dra på mig en förkylning som tagit omvägen via ont i halsen, feber, hosta, magont och nu stannat på ögoninflammation och rethosta som något slags konstat tillstånd.
Jag är bara så jävla trött hela tiden. Jag vill faktiskt mest bara lägga mig ner på golvet och skrika just nu. Eller dö. Jag vill vakna och vara frisk och utsövd och inte ständigt planera logistiska dilemman rörande när jag ska flytta mina saker, skruva ner saker, avslutandet av abonnemang och adressändringar och mejlande till folk som behöver nya adressen och ringa folk som ska hämta sina kläder som inte kommer när man sagt till dem att de ska komma och allt annat... Varje dag är det något som gör att jag inte akn gå hem direkt efter jobbet, något jag måste dra till lokalen eller hem.
Men snart kommer Pappa hit. Då blir allt fint i några dagar.
Och den 7 Augusti får jag åka till Göteborg och vara där i elva härliga dagar. Hittade en sådan där ljuvlig 95-kornors blijett på SJ (thanx darling) och det gjorde hela resbestyret lite mer uthärdligt. Det blir min sommarsemester. Sedan är det jobb och universitetet som gäller.
Mn först ska jag kolla på band på Way Out west och sitta i någon park och brodera pistoler och göra halsband och njuta av noll tider att passa.
Snart.
Min mentala att göra lista är, och har i flera veckor varit, en oändlig samling saker att ta tag i. Jag ka inte slappna av. Jag kan inte sova. Allt jag vill är att bli KLAR med flyttandet och skiten. Jag oroar mig konstant dygnet runt för en massa skitsaker. Hyran på nya stället, beställningar osm kommit och som jag rädd inte ska fortsätta komma, allt praktiskt jag måste fixa med. Dock känns det jävligt skönt att veta att när jag flyttat har jag EN räkning varje månad, punkt slut. Det är inte så mycket som akn gå fel då.
Jag riktigt känner hur det börjar sätta sig i ryggen och axlarna. När jag väl har flyttat kommer jag att bli som efter arbetsprovstider: helt tom i huvudet.
Som om det inte vore nog har jag hunnit med att vara sjuk och energilös mitt uppe i alltihopa och dra på mig en förkylning som tagit omvägen via ont i halsen, feber, hosta, magont och nu stannat på ögoninflammation och rethosta som något slags konstat tillstånd.
Jag är bara så jävla trött hela tiden. Jag vill faktiskt mest bara lägga mig ner på golvet och skrika just nu. Eller dö. Jag vill vakna och vara frisk och utsövd och inte ständigt planera logistiska dilemman rörande när jag ska flytta mina saker, skruva ner saker, avslutandet av abonnemang och adressändringar och mejlande till folk som behöver nya adressen och ringa folk som ska hämta sina kläder som inte kommer när man sagt till dem att de ska komma och allt annat... Varje dag är det något som gör att jag inte akn gå hem direkt efter jobbet, något jag måste dra till lokalen eller hem.
Men snart kommer Pappa hit. Då blir allt fint i några dagar.
Och den 7 Augusti får jag åka till Göteborg och vara där i elva härliga dagar. Hittade en sådan där ljuvlig 95-kornors blijett på SJ (thanx darling) och det gjorde hela resbestyret lite mer uthärdligt. Det blir min sommarsemester. Sedan är det jobb och universitetet som gäller.
Mn först ska jag kolla på band på Way Out west och sitta i någon park och brodera pistoler och göra halsband och njuta av noll tider att passa.
Snart.
Saturday, July 19, 2008
Hur man säljer rostiga saker från garaget:
Bästa sättet att få något sålt på Tradera är uppenbarligen att kalla det för "shabby chic". Allt kan vara shabby chic. En trasig fiol, en gammal handduk, en liten glaskanna. Så länge uttrycket "fransk lantstil" kan appliceras lite vagt på objektet går vad som helst ann.
Vanligt förekommande är dock
- Tvålar inslagna i papper utplacerade lite var som helst, gärna långt från badrummet, på ett fat eller så,
- Ihopbuntade eller inslagna saker: rabarber, blommor, ljus, ihopvikta handdukar, samtligt med ett hampasnöre med en liten etikett av zinkplåt ("ekologisk välling!"), om det nu inte skulle vara uppenbart redan innan vad det var.
- Glaskupor. Till förbannelse.
- Tjusig text. Det ska vara monogram och skyltar och kopior av obegripliga franska dokument (som för all del kan handla om precis vad som helst) och kalligrafi.
- Vitt. Allt ska fan målas vitt i olika nyanser och slitningar.
- Skyltar. Gärna såna där stora rostiga bokstäver, eller skyltar där man kan skriva glada tillrop som "lycklig!" och så vidare.
Ibland blir det dock helt hål i huvudet hos vissa av de här människorna. Det här med fransk lanthandel tar sig helt bisarra proportioner ibland, särskilt när folk inte har någon aning om vad det faktiskt innebär.
Ta till exempel det här läckra lilla kuddfodralet.
Inte nog med att texten är på tyska och med största sannolikhet inte tillverkad av en faktisk gammal mjölsäck, utan säkerligen nytryckt, det är även något pucko om glatt går med på att den är i "fransk lantstil" och vill ge över 250 spänn för den.
Och jag kan inte sluta hat-surfa på det här bloggarna. Jag KAN inte! Alla tar exakt lika dana interiörbilder av exakt samma motiv. Det kommer att sluta med att jag hälsar er i dörren med en griffeltavla på magen där det står "vårsol!" med en glaskupa på huvudet och en citron i munnen.
Vanligt förekommande är dock
- Tvålar inslagna i papper utplacerade lite var som helst, gärna långt från badrummet, på ett fat eller så,
- Ihopbuntade eller inslagna saker: rabarber, blommor, ljus, ihopvikta handdukar, samtligt med ett hampasnöre med en liten etikett av zinkplåt ("ekologisk välling!"), om det nu inte skulle vara uppenbart redan innan vad det var.
- Glaskupor. Till förbannelse.
- Tjusig text. Det ska vara monogram och skyltar och kopior av obegripliga franska dokument (som för all del kan handla om precis vad som helst) och kalligrafi.
- Vitt. Allt ska fan målas vitt i olika nyanser och slitningar.
- Skyltar. Gärna såna där stora rostiga bokstäver, eller skyltar där man kan skriva glada tillrop som "lycklig!" och så vidare.
Ibland blir det dock helt hål i huvudet hos vissa av de här människorna. Det här med fransk lanthandel tar sig helt bisarra proportioner ibland, särskilt när folk inte har någon aning om vad det faktiskt innebär.
Ta till exempel det här läckra lilla kuddfodralet.
Inte nog med att texten är på tyska och med största sannolikhet inte tillverkad av en faktisk gammal mjölsäck, utan säkerligen nytryckt, det är även något pucko om glatt går med på att den är i "fransk lantstil" och vill ge över 250 spänn för den.
Och jag kan inte sluta hat-surfa på det här bloggarna. Jag KAN inte! Alla tar exakt lika dana interiörbilder av exakt samma motiv. Det kommer att sluta med att jag hälsar er i dörren med en griffeltavla på magen där det står "vårsol!" med en glaskupa på huvudet och en citron i munnen.
Monday, July 07, 2008
All I want is a naked man to call my own.
"Vilken start på vuxenläsandet kunde vara bättre för en svårt hormonell 18-åring än ett välmatat nummer av Den Svenska Grabbtidningen?"
frågar sig Erik Hörstadius i Expressen.
Tillåt mig skratta.
HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA.
Erik, menar du allvar?
Men det är klart Erik menar allvar. Han har ju ändå levererat klassiska artiklar som "Gör slut" Krånglar tjejen? 10 skäl att steka henne!" (som är från -93, vad som än står i Expressen, jag sitter med tidningsjäveln i knät just nu, Brett Anderson är liksom på framsidan). Jojomän, jag sitter nämligen på en nätt liten tidningskatt där det infår en bunte Slitz-tidningar. Det fanns en tid när Slitz var en musiktidning och min mamma brukade ta hem den från mediabyrån hon jobbade på. Sedan fanns det liksom en märklig mellantid när Slitz var en mansgrisig musiktidning. Musik, mode för killar, artiklar om hur man får/dumpar brudar. Det hela var mycket förvirrande för en ung flicka som köpte tidingen för att popidolerna var på omslaget.
I artikeln om att göra slut återfinns guldkorn till formuleringar som "Vad känns mest lockande? Sätta på flickvännen för sjuhundrade gången eller tillbringa en kärleksnatt med Miss December?"
Som om alla grabbar ofta ställdes inför detta magiska val. Och framför allt: som om inte sagda grababr skulle bli helt vansinniga av att ställas inför samma scenario av en brud.
Jag menar, allvarligt talat, vad skulle kännas mest lockande? Gå hem och bli legad på av pojkvännen eller spendera en het natt med Brittisk Popsångare Från Småstad Norr Om London?
Det riktigt trista är att osm grundtanke harajg inget emot artikeln. Är det dåligt, ni pallar inte jobba på det? Gör slut! Det kan vara en bra sak. Life goes on. Det är bara det att det är inbakat i en sådan kladdkaka av sexistiskt skitsnack.
Vet ni, jag säger inte att Slitz-brudarna är viljelösa våp. Jag säger inte att de är dumma i huvudet. Jag tycker inte ens de är korkade som modellar för Slitz. Jag menar, hey, the things people do for småpengar. Jag skulle nog hellre bli nakenfotad än sortera frusen fisk i Norge, om jag fick välja.
Det är väl liksom mest det här med... ja, enformigheten? När ska vi få den "förtjusande naturupplevelse" en het karl är smakfullt serverad i inbjudande miljöer av typen skärgårdsklippa, tigerfäll, vattenfall etcetera? Herrtidningarna står för en helt avtrubbande ensidig bild av vad män tycker är sexigt, hur en sexig tjej ser ut och framför allt: naturupplevelse? Med all den retuscheringen?
Alla de här männen Erik Hörstadius talar om som kan tänka sig att bli objektifierade när det vankas sex och naket förresten, VAR ÄR DE? Och varför finns de inte i en nakenkalender som hänger på min toa på jobbet?
Krönikan av slutas med den lyckliga slutklämmen
" Jomenvisst. Svenska familjer envisas fortfarande - mot de beskäftiga uppfostringskhmerernas vilja - med att ge städmoppen till kvinnan och bilmekar-kitet till mannen. Far snickrar, mor kokar saft och skvallrar, i såväl livsstilsprogram som semesterverklighet. Och på krogen går det hur bra som helst att vara lekfull, bullrig, oparfymerad och lite lagom respektlöst rumpnypande fylltratt, dvs grabb. Tjejerna har inget däremot. (Om de inte förläst sig på genusteori.)"
Åh, ja! Jag skälver av lycka! Man ger fortfarande städmoppen till frugan, man får nypa brudar i stjärten på krogen, manligheten är räddad! Dessa fina gamla traditioner som ska rädda de svenska männen från Beckhams-aktiga ideal, metrosexualism, eau de cologne och hudvårdsprodukter. För män får tydligen, trots allt, inte vara objekt. Inte ens om det vankas sex och naket är det helt okej om de är måna om sin stil och sitt useende på ett traditionellt "kvinnligt" sätt. Det är viktigt att måna grabbigheten.
Plus att han antar ett härligt biologistiskt tonfall där i slutet.
Men alltså, enligt Erik så tycker jag bara så här för att jag förläst mig på genusteori. Inte för att jag har slutat gå hem med prettyboys med luft mellan öronen, för att jag är oimponerad av grobianer som tafsar på mig på krogen och faktiskt kan tänka mig att svänga en högerkrok när det händer. Nejdå.
frågar sig Erik Hörstadius i Expressen.
Tillåt mig skratta.
HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA.
Erik, menar du allvar?
Men det är klart Erik menar allvar. Han har ju ändå levererat klassiska artiklar som "Gör slut" Krånglar tjejen? 10 skäl att steka henne!" (som är från -93, vad som än står i Expressen, jag sitter med tidningsjäveln i knät just nu, Brett Anderson är liksom på framsidan). Jojomän, jag sitter nämligen på en nätt liten tidningskatt där det infår en bunte Slitz-tidningar. Det fanns en tid när Slitz var en musiktidning och min mamma brukade ta hem den från mediabyrån hon jobbade på. Sedan fanns det liksom en märklig mellantid när Slitz var en mansgrisig musiktidning. Musik, mode för killar, artiklar om hur man får/dumpar brudar. Det hela var mycket förvirrande för en ung flicka som köpte tidingen för att popidolerna var på omslaget.
I artikeln om att göra slut återfinns guldkorn till formuleringar som "Vad känns mest lockande? Sätta på flickvännen för sjuhundrade gången eller tillbringa en kärleksnatt med Miss December?"
Som om alla grabbar ofta ställdes inför detta magiska val. Och framför allt: som om inte sagda grababr skulle bli helt vansinniga av att ställas inför samma scenario av en brud.
Jag menar, allvarligt talat, vad skulle kännas mest lockande? Gå hem och bli legad på av pojkvännen eller spendera en het natt med Brittisk Popsångare Från Småstad Norr Om London?
Det riktigt trista är att osm grundtanke harajg inget emot artikeln. Är det dåligt, ni pallar inte jobba på det? Gör slut! Det kan vara en bra sak. Life goes on. Det är bara det att det är inbakat i en sådan kladdkaka av sexistiskt skitsnack.
Vet ni, jag säger inte att Slitz-brudarna är viljelösa våp. Jag säger inte att de är dumma i huvudet. Jag tycker inte ens de är korkade som modellar för Slitz. Jag menar, hey, the things people do for småpengar. Jag skulle nog hellre bli nakenfotad än sortera frusen fisk i Norge, om jag fick välja.
Det är väl liksom mest det här med... ja, enformigheten? När ska vi få den "förtjusande naturupplevelse" en het karl är smakfullt serverad i inbjudande miljöer av typen skärgårdsklippa, tigerfäll, vattenfall etcetera? Herrtidningarna står för en helt avtrubbande ensidig bild av vad män tycker är sexigt, hur en sexig tjej ser ut och framför allt: naturupplevelse? Med all den retuscheringen?
Alla de här männen Erik Hörstadius talar om som kan tänka sig att bli objektifierade när det vankas sex och naket förresten, VAR ÄR DE? Och varför finns de inte i en nakenkalender som hänger på min toa på jobbet?
Krönikan av slutas med den lyckliga slutklämmen
" Jomenvisst. Svenska familjer envisas fortfarande - mot de beskäftiga uppfostringskhmerernas vilja - med att ge städmoppen till kvinnan och bilmekar-kitet till mannen. Far snickrar, mor kokar saft och skvallrar, i såväl livsstilsprogram som semesterverklighet. Och på krogen går det hur bra som helst att vara lekfull, bullrig, oparfymerad och lite lagom respektlöst rumpnypande fylltratt, dvs grabb. Tjejerna har inget däremot. (Om de inte förläst sig på genusteori.)"
Åh, ja! Jag skälver av lycka! Man ger fortfarande städmoppen till frugan, man får nypa brudar i stjärten på krogen, manligheten är räddad! Dessa fina gamla traditioner som ska rädda de svenska männen från Beckhams-aktiga ideal, metrosexualism, eau de cologne och hudvårdsprodukter. För män får tydligen, trots allt, inte vara objekt. Inte ens om det vankas sex och naket är det helt okej om de är måna om sin stil och sitt useende på ett traditionellt "kvinnligt" sätt. Det är viktigt att måna grabbigheten.
Plus att han antar ett härligt biologistiskt tonfall där i slutet.
Men alltså, enligt Erik så tycker jag bara så här för att jag förläst mig på genusteori. Inte för att jag har slutat gå hem med prettyboys med luft mellan öronen, för att jag är oimponerad av grobianer som tafsar på mig på krogen och faktiskt kan tänka mig att svänga en högerkrok när det händer. Nejdå.
Thursday, July 03, 2008
How would you like to suck my balls?
Southpark The Movie går på tv och inget kan göra mig lyckligare ikväll!
Goddammit, det bästa var när vi såg den i ett gigantiskt tält på Roskilde. Alla var lite fulla och glada och sjöng med i refrängerna och garvade åt pruttskämten. Och vi såg alla lika begeistrade ut som kyle, kenny, cartman och stan längst fram i biosalongen.
Jag menar, hur kan man egentligen konkurrera med repliker som "shut your fucking face, uncle fucker?"
Eller för den delen "Mom, if you were ever in a german scheize-movie, you'd tell me, right?"
It's pure joy!
Goddammit, det bästa var när vi såg den i ett gigantiskt tält på Roskilde. Alla var lite fulla och glada och sjöng med i refrängerna och garvade åt pruttskämten. Och vi såg alla lika begeistrade ut som kyle, kenny, cartman och stan längst fram i biosalongen.
Jag menar, hur kan man egentligen konkurrera med repliker som "shut your fucking face, uncle fucker?"
Eller för den delen "Mom, if you were ever in a german scheize-movie, you'd tell me, right?"
It's pure joy!
Tuesday, July 01, 2008
Min katt är dum, part infinity
Happ, så var man värsta hönsmamman igen.
Ni anar inte dramat som utspelat sig i familjen idag.
Imorse kom jag ut i köket bara för att ta Sabbat på bar gärning när han gnaskade i sig större delen av ett sådant där när som sitter runt fruktkorgar till frukost. Grönt var det. Och lite stretchigt. Påminde säkert om ett hattflor eller en tyllkjol eller någon annan av herrns favoriträtter. Men nu var det alltså en avsevärd mängd grönt nät han smaskat i sig och vad värre var, han kräktes inte. Han brukar alltid kräkas av sådant. Men icke den här gången.
Efter en timme blev jag lite orolig och ringde A och bad honom vakta katten och kolla så den spydde. Efter ett par timmar utan spya fick A ringa veterinär för konsultation.
Detta resulterade i att de sa till oss att åka till en djurakut NU, annars skulle katten sanolikt behöva sprättas upp och skräpet opereras ut.
FAAAAAAAAAAAN, tänkte jag och speedade till akutmottagningen vid Odenplan.
Efter lite klämmande bestämdes det att katten skulle få en spruta att kräkas av. Vilket han gjorde. Inget nät. Dessutom däckade han. Så då fick han en spruta att vakna på.
Och sedan sa de att det ändå hade varit för sent att ge honom sprutan, att nätet redan var i kattens system och att det antagligen skulle komma ut okej. Gjorde det inte det skulle vi åka in akut.
Man kunde ju fråga sig varför ingen upplyste oss på telefon om att det hade gått för lång tid för att kunna göra något annat än vänta på krissituation/bajs? Katten hade dessutom sluppit kräkas och däcka och må illa.
Det hade sparat oss 900 spänn som ingen av oss hade råd med och hade kunnat haft roligare för.
Jag ska fan ALDRIG skaffa barn.
Det räcker med den pärs det blir varje gång någon av katterna får en fis på tvären.
Nu ligger han här och ser mulen ut.

Det tar nog ett tag innan vi är förlåtna för det här.
Ni anar inte dramat som utspelat sig i familjen idag.
Imorse kom jag ut i köket bara för att ta Sabbat på bar gärning när han gnaskade i sig större delen av ett sådant där när som sitter runt fruktkorgar till frukost. Grönt var det. Och lite stretchigt. Påminde säkert om ett hattflor eller en tyllkjol eller någon annan av herrns favoriträtter. Men nu var det alltså en avsevärd mängd grönt nät han smaskat i sig och vad värre var, han kräktes inte. Han brukar alltid kräkas av sådant. Men icke den här gången.
Efter en timme blev jag lite orolig och ringde A och bad honom vakta katten och kolla så den spydde. Efter ett par timmar utan spya fick A ringa veterinär för konsultation.
Detta resulterade i att de sa till oss att åka till en djurakut NU, annars skulle katten sanolikt behöva sprättas upp och skräpet opereras ut.
FAAAAAAAAAAAN, tänkte jag och speedade till akutmottagningen vid Odenplan.
Efter lite klämmande bestämdes det att katten skulle få en spruta att kräkas av. Vilket han gjorde. Inget nät. Dessutom däckade han. Så då fick han en spruta att vakna på.
Och sedan sa de att det ändå hade varit för sent att ge honom sprutan, att nätet redan var i kattens system och att det antagligen skulle komma ut okej. Gjorde det inte det skulle vi åka in akut.
Man kunde ju fråga sig varför ingen upplyste oss på telefon om att det hade gått för lång tid för att kunna göra något annat än vänta på krissituation/bajs? Katten hade dessutom sluppit kräkas och däcka och må illa.
Det hade sparat oss 900 spänn som ingen av oss hade råd med och hade kunnat haft roligare för.
Jag ska fan ALDRIG skaffa barn.
Det räcker med den pärs det blir varje gång någon av katterna får en fis på tvären.
Nu ligger han här och ser mulen ut.
Det tar nog ett tag innan vi är förlåtna för det här.
Subscribe to:
Posts (Atom)